Nu har även jag landat efter Tjejsnack. I en förkylning och feber förvisso men det har ändå gått ett par dagar sedan eventet avslutades och jag har haft tid att samla mina tankar.
Jag hade ambitionen att blogga och twittra under själva eventet, men fann att jag inte fick tiden till det. Mycket som ska ordnas bakom kulisserna på en sådan här sak och trots att jag både hade min nya n900 med mig (kär!) och minidatorn blev det mycket lite internet. Fast vad gör det när man får afk-kärlek istället? Alla föreläsningar finns att hitta på Bambuser och det fanns de som verkligen hade tid att blogga om Tjejsnack under eventet och även efter.
Det första jag vill klargöra var syftet med Tjejsnack. Jag kände att det aldrig riktigt kom fram på ett bra sätt. Det måste vi som arrangörer ta på oss ansvaret för eftersom vi borde varit mer tydliga på den punkten. Tjejsnack var för oss att lyfta kända kvinnliga profiler inom Piratpartiet (fokus på PP just för att det är där vi har kontakterna) där de själva fick berätta om sina egna erfarenheter. Både Emma och Anna berättade om att de inte kände sig hemma i en traditionell kvinnlig ram och att de aldrig reflekterat över hur det är att vara kvinna.
Både Anna och Emma kommenterade på detta innan där de i korthet sa att de inte hade något att säga kring ämnet eftersom de inte stött på några problem kring att vara kvinnlig bloggare eller kvinna inom politiken. Mitt svar blev till dem då att de skulle säga det, att de inte stött på några problem. Det i sig säger lika mycket om kvinnans roll i politiken som att man säger att det finns problem.
Tjejsnack var aldrig till för att måla upp en bild av kvinnan som förtryckt eller utstött. Eventet var heller aldrig till för att på ett vinklat sätt göra reklam för feminismen i samhället eller starta en stor debatt kring varför kvinnan är förtryckt. Tjejsnack var till för att kvinnor skulle få berätta om sina erfarenheter. Utifrån det fick vi sedan se var de röda trådarna hamnade och hur diskussionerna blev. Vi gav helt enkelt mikrofonen till kvinnorna och lät dem prata.
Innan vi döpte tjejsnack så var alla entusiastiska till eventet och många som skulle resa lite längre bestämde snabbt att de skulle komma. Det vi sa var att ”Amelia, Anna T, Emma och Klara ska föreläsa.” och att vi jobbade på att få dit fler. Det fanns inget negativt att säga, alls.
Sedan kom namnet (som jag i efterhand fått veta att Johan Hellberg kom på). Det var då kommenterarna blev lite mer dämpade. Anna sa själv under sin föreläsning att hon undrade vad hon egentligen gett sig in på. Vi fick tydligt förklara om och om igen att det inte bara var tjejer som fick komma och att det inte handlade om en feministisk kupp.
Det var inte förrän under slutdebatten kring ett eventuellt Grabbsnack som det slog mig. De som förespråkade Grabbsnack och de som tyckte det var en dålig idé höll egentligen med varandra i mina ögon, men de använde olika språk för att få fram sin ståndpunkt. Ett språk som fjärmade den andra sidan från att förstå. När vi använder samma ord för något men menar olika saker så blir det problem.
Jag själv har haft ledarskapsdebatter med Sammy under flera tillfällen där vi inte alls hållit med varandra, tills vi båda började nysta i vad vi egentligen lade för värdering i ordet. Det visade sig att vi hade så skilda värderingar i ordet ”ledarskap” att vi absolut inte kunde hålla med varandra i vad en bra ledare var för typ av person, samtidigt som vi då kom på att vi egentligen höll med varandra. Efter det vet vi båda att vi inte använder ordet på samma sätt och har förståelse direkt för vad vi båda menar även om vi inte omdefinierat hur vi använder ordet.
Jag känner att den förståelsen saknades under Tjejsnack. Värderingen vi alla lägger i ordet gör att vi inte kan ha förståelse för de som tycker annorlunda. De som förespråkade ett Grabbsnack lade ingen mer värdering i ordet än att det är en till träff där män får samma chans att prata som tjejerna, en chans att se båda perspektiven och sedan jobba vidare. Som jag uppfattade det fanns det inget uppdelande i de tankarna, att vi på något vis ska dela upp könen ännu mer.
För de som inte ville ha Grabbsnack såg man ett sådant event som att det skulle dela upp könen ännu mer. Båda sidorna vill nå samma mål, men har olika associationer och värderingar för att nå dit. Vi måste skapa förståelse för att vi har dessa olika tolkningar kring samma ord, vara medvetna om det och inse att vi vill samma saker men har olika sätt att uttrycka oss på.
Och med de orden skulle jag vilja passa på att göra skamlös reklam för mig i Östnytt (Sammy Nordström och Klara Tovhult syns även de i klippet)
Jag vill tacka Isabella LeMoine för att hon är en klippa och fantastisk på alla sätt och vis. Hon har varit en stöttepelare i planeringen och utan henne skulle inte Tjejsnack ha blivit av alls. Vi planerade allt tillsammans och jag visste att jag alltid kunde lita på henne. Jag vill även passa på att tacka Sammy Nordström som också hjälpte till genom att inte bara vara funktionär utan även genom att ge stöd och feedback under planeringen, samt hjälpte oss med hemsidan. Tack till Beelzebjörn för hjälp med loggan och tack till alla funktionärer och speciellt tack till alla underbara föreläsare! Tack!
Grodorna Kokar 